Aug
5th
Thu
5th
Det jag blir mest glad över är hur man väljer att berätta om Simon. När det ska behandlas ämnen om psykiatriska diagnoser så får den drabbade alltid vara ett offer, någon man ska tycka synd om. Istället är Simon väldigt sympatisk, och Öhman tillåter publiken skratta åt, men mest med honom. Vilket är uppfriskande och skönt att se.
— Filmstars recension av novellfilmen. (som är lite tveksam på att långfilmen kommer vara motiverad sin längd, men det kan vi övertyga om att den är och hoppas alla som gillat novellfilmen också gillar långfilmen MINST lika mycket)
