Minne från inspelningen, #1022. I ett kort segment i filmen låter vi Simon, beslutsamt, gå förbi 3 grannar. Som säger:

Granne 1: Hej hej!

Granne 2: Goddag Goddag!

Granne 3: Tjena Tjena!

Denna idé fick jag av Fredrik Lindström som pratar om hur svenskar alltid dubbel-hejjar. Det är sådan där detaljer man älskar att lägga in själv i filmen, som säkert ingen annan lägger märke till (förutom nu för er som läser det). Sånt som är fint att ha för sig själv, för att få filmen att ha fler lager för en själv. Det gör inte något nödvändigtvis mycket bättre, kanske bara bygger på känslan av en fin helhet. Förhoppningsvis.

På bilden ovan ser ni Granne nr. 2 som jag till Jonathan (vid Castingen) bad leta efter någon som såg ut som en Kalle Anka-granne. Och jag tyckte Jonathan lyckades hitta den perfekta personen. Ironiskt nog hade även mannen en son som hade Asperger!