perfekta saker saknar charm

Stod precis i tvättstugan och funderade över att få till saker perfekt. Jag blir skit irriterad på folk som viker sina kläder heeelt perfekt. Som ägnar flera timmar av sitt liv åt sina strumpor och att t-shirt ärmarna ska ligga på exakt avstånd från varandra när de viks. Vem gör sånt?

Jag försöker vara lite mer som Caroline Af Ugglas. Hon sorterar inte sina strumpor utan lägger dom bara i en stor hög. Sen tar hon två strumpor ur lådan på morgonen, oavsett om det är en prickig och en randig. Riktigt så långt kan jag inte sträcka mig. Jag låter mina strumpor vara ut-o-in vända och viker mina t-shirts väldigt slarvigt och ofta ut-o-in. Men randigt och prickigt….nä…

Nu när novellfilmen snart ska vara klar, står och funderar över mina strumpor i tvättstugan och inser att jag inte vill att den ska vara perfekt.. Jag vill att våran film ska bli fantastisk, rolig, sorglig, snygg, annorlunda, men absolut inte perfekt.
En film kan nog inte vara det.

Det kanske är därför jag hatar bokföring och ekonomi – för det blir ju allt annat än charmigt om det inte är perfekt.

// B