August 2009
99 posts
Så var man hemma i Stockholm igen. Sitter i min lägenhet och njuter av att jag är själv och att det är en massa trafik utanför mitt fönster. Lycka.
Bakom oss har vi fyra grymma inspelningsveckor som har gått galet snabbt och framför oss har vi två intensiva inspelningsveckor kvar. Vi har natt, fyrverkerier och annat kul att se fram emot, men först ett uppehåll i en vecka.
Jag har försökt...
Slut!...nästan
Sitter i bilen på väg hem. Ska bli skönt att komma hem och titta till stan! Men samtidigt sjukt taggad på nästa period! Då blir det dyr stil scenerna! Ses och hörs snart igen
/ nicke
“En bra rigg reder sig själv!”
– Robin Johnsson
Vi är med i dagbladet! →
Vi är med i TÅ! →
“Varför gör dem inte hela filmen i slowmotion om de tycker att det är så jävla...”
– Micke under middagen när halva teamet skrattar ihjäl sig på andra sidan väggen när de kollade på det vi filmat in i slowmotion idag.
Långfilmsproducent del 3 - Tillbaks i norrland
Som många säkert redan hört rykten om så var jag en sväng till Stockholm för att ha ett ganska avgörande möte och utan att säga för mycket så kan jag bekräfta att det gick väldigt bra. Vi är på väg mot något större än vi vågade hoppas på och alla som lever och jobbar med den här filmen förtjänar det så sjukt mycket. För det är just det som är grejen, den här filmens framtid bygger på att alla vill...
“Jag tänkte att någon skulle säga nej, så jag skrev in det i manuset två gånger”
– Andreas om att knuffa skådisarna i vattnet
“VILJA, VÅLD OCH C-STANDS!”
– Johns Strandhs tagline
“Tejp överhuvudtaget är fantastiskt tycker jag…”
– Josefs fascination.
A story about Asperger Syndrome
I vårt arbete med filmens medialista får vi veta att journalisten Anders Tengners lillebror har asperger precis som Simon i filmen. Som många personer med asperger, ser han helt normal ut. Diagnosen asperger ställdes inte förrän Anders lillebror nästan var 40 år. Det har dock alltid varit klart att hans lillebror varit annorlunda. - ” Men han var en djävul på trummor, fast han kunde ju såklart...
Andreas.
Andreas sminkad som clown. Orolig att sminket förstörts.
Han ropar på linda vår sminkös.
A: Linda kom hit!
L: Vad är det?
A: Jag råkade ta på mig själv!
Färöisk artikel. →
Den färöiska siten MESS.FO har skrivit en kort notis om våran långfilmsinspelning. Jävligt kul, om än något svårläst.
Om iRymden på Annika's blogg →
Annika Bäckström som gör våra förtexter och annan grafik skrev och fotade lite när hon var här.
Prodass-Johan igen...
Sigrid: På mitt gamla jobb så var det en truck som blev helt pulveriserad efter att ha lett ström mellan två (nånting), den bara försvann
Sofia: Oj då! Men vad hände med föraren?
Sigrid: Hans kläder brann upp, men han överlevde.
Johan: Det är sådana grejer man bara gör en gång.
Det börjar bli kyligt...
Några tecken på att det börjar bli kallt i norrland: För en vecka sen sov man endast i underkläder, nu i mjukisar, t-shirt och tjocktröja. Det bildas kondens på fönstren i bilen. Folk börjar ta in element i sina rum. Förut gick man till inspelningsplats i linne och kanske någon kofta, nu i tjocktröja och skinnjacka. Man tar på sig underställ för exteriörscenerna. Det ropas inte på walkien...
“I Djuped kan ingen höra dig gråta.”
– Appropå att Cissi och Bonnie suttit och gråtit åt scener, i frånvarande från resten av teamet.
En linjeproducents dag i Djuped
Snacka med polisen som är grannen till vänster-polisbil fixat till inspelningen i veckan
Snacka med grannen “uppöver” som har en korvmoj som ser ut som en korvburk-härligt nu var det bokat.
Snacka med granndamen “bortöver” åt andra hållet-tack för att vi får spela in i din otroligt välordnade trädgård, ledsen för att vi invarderar lite:)
Snacka med grannen typ åt andra...
“Jag måste hinna klippa allt innan det blir klart…”
– Micke om stressen med att klippa långfilm
Långfilmsproducent del 2
Min grej har alltid varit att aldrig stanna upp, jag bara kör. Det gör det mycket lättare att kasta sig in i saker som andra skrattar åt att man ens funderar på. Här i norrland är det dock jävligt svårt, för här tvingar sig eftertänksamheten på en. Visst jobbar man större delen av den vakna tiden, men sen finns dom där stunderna som överraskar en. När man tex pratar i telefon och helt obetänksamt...